Efter stoppet hos Bengt i Örkelljunga åkte vi vidare norrut, vi var inte riktigt redo för hemfärd ännu så vi planerade att stanna en natt i Trosa.
När vi åkt en bit från Örkelljunga hände det som inte fick hända, gissa vad? Jo en liten personbil kom från en påfart och körde ut framför oss och då smällde det till i vindrutan. Nej tänkte vi inte ett stenskott nu!!!! Vi hade ju åkte runt många många mil i Europa utan något stenskott så hinner vi inte mer än åka in i Sverige så händer det. Jag inspekterade rutan och hittade ett litet stenskott med små sprickor ut från sidorna. Vi åkte in till närmsta rastplats och satt på tejp på skadan och tog fram datorn och letade efter närmsta Carglass. Vi hittade Carglass i Jönköping och styrde kosan dit och hoppades att dom kunde hjälpa oss. Personalen var jättetrevliga och som tur var kunde dom ta in oss i deras stora verkstad med en gång. Det var nervöst när dom tog fram sina apparater, i värsta fall kunde rutan spricka vidare när dom skulle börja laga. Men vi hade tur, det gick perfekt och nu är rutan ok igen. Det kostade dessutom inget, dom bjöd på jobbet.
När vi kom till Trosa var platserna närmast gästhamnen redan fulla med husbilar, vi stannade därför på husbilsplatsen vid bron. Till kvällen kom ytterligare en husbil för övernattning. Isen låg tjock runt bryggorna.
Dagen därpå åkte vi vidare mot Ljusterö, vi kom ner till färjeläget precis i tid för överfarten.
Alonso satte sig som vanligt och spejade ut genom rutan. Det låg mycket is i farleden.
Till slut kunde Concorden taxa in på hemmabanan. Våran hustomte har under vintern skött snöskottningen så det var bara att köra in.
Nu följer en tid när vi ska plocka ut allt från bilen, och det är inte lite det. Därefter ska vi köra in bilen på dess ordinarie plats innan det kommer någon mer snö.
Det syns att det varit en riktig vargavinter, jättemycket snö ligger kvar fortfarande. Med facit i hand kan vi konstatera att vi åkt hem för tidigt.
Snön har inte varit nådig för växtligheten, många träd har knäckts rakt av.
Våra fina rhododendronbuskar har fått stora skador, få se om dom kan hämta sig.
Även vår gamla pampiga Paradisbuske ligger böjd under snön. Det har den visserligen gjort förut och klarat sig men nu är jag lite orolig över hur den ska se ut efter den här behandlingen.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi borde nog ha varit kvar i Spanien lite längre. Vi är dock glada över att vi på vår hemresa har haft jättebra väder, inte något vinterväglag förrän vi kom ut på Ljusterö. Vi kan även konstatera att vi sluppit vara med om några olyckor, vi har inte ens sett en ända liten olycka vilket är otroligt skönt. Det enda lite större missödet var att kylskåpet gick sönder nere i Spanien, men det löste sig ju också.
En lite rolig sak på vår hemresa var att vi mötte barn och barnbarn på en Autohof i Tyskland där vi fick passa på och krama om dom efter att inte ha sett dom på jättelång tid. Dom var på väg ner till Italien där barnbarnet skulle träna på lite olika Supermotobanor, bland annat ska han träna på en bana söder om Rom. Nu längtar vi till att dom kommer hem igen så vi får träffa dom ordentligt och höra om allt som hänt när vi varit borta.
Detta var ju vår första långa övervintring i Spanien, tidigare år har vi kommit hem dels i början av december och förra året kom vi hem till Lucia. Vi var lite fundersamma till om vi skulle trivas att vara borta så lång tid men tiden har bara flugit iväg och får vi vara friska så kommer vi definitivt att göra om det. Vi hade ju lite otur med att Anders blev rejält sjuk i influensan runt jul och nyår så vi kommer nog se till att vi är vaccinerade när vi reser nästa gång.
Till dess vi åker igen får vi glädjas åt att följa andra bloggare på deras resor. Vi får passa på och tacka för alla positiva kommentarer vi fått på våra inlägg, det är alltid extra kul. Nu ser vi fram emot att det äntligen ska bli vår här hemma.