Idag är jag väldigt glad att jag har slutat jobba. Nu behöver man inte bry sig om allt elände i trafiken.
När jag arbetade hade jag lång resväg med kommunala färdmedel -buss, färja och tunnelbana. Total restid per dag var mellan 4,5 och 5 timmar, om trafiken gick som den skulle. Mitt arbete låg inne i Stockholm. Igår ställde dom in hela busstrafiken på Ljusterö på grund av säkerhetsskäl. Vägen var så dåligt plogad att det var en säkerhetsrisk för bussarna att köra. Tunnelbanan ställde man också in där den gick över jord. De dagar som tunnelbanan inte fungerade, när jag jobbade, blev det fullständigt kaos med allt folk som skulle hitta alternativa resvägar i rusningstrafik. Man hade hjärtat i halsgropen flera gånger när man undrade om man skulle hinna till Ljusteröbussen i tid. Då gick det bara ett par bussavgångar hem på kvällen och det var lång tid emellan avgångarna. När man väl kommit med bussen var det dags för nästa stressmoment, skulle vi hinna till färjan i tid.
Även Anders, som tidigare var yrkeschaufför, är väldigt glad över pensionen nu. Vi njuter över detta i fulla drag, även om vi nu inte är ute med husbilen.
Här är en sommarbild på Ljusteröfärjan.
Som tur är så klarar den sig även idag galant i isen. Det var väldigt längesedan som det var så mycket is i färjeleden. För längsedan fick färjorna ta sats och "stampa" sig fram i isen för att komma till fastlandet. Det hände även att de fick ställa in turer. Men nu har de mycket modernare färjor som tur är.
När jag arbetade hade jag lång resväg med kommunala färdmedel -buss, färja och tunnelbana. Total restid per dag var mellan 4,5 och 5 timmar, om trafiken gick som den skulle. Mitt arbete låg inne i Stockholm. Igår ställde dom in hela busstrafiken på Ljusterö på grund av säkerhetsskäl. Vägen var så dåligt plogad att det var en säkerhetsrisk för bussarna att köra. Tunnelbanan ställde man också in där den gick över jord. De dagar som tunnelbanan inte fungerade, när jag jobbade, blev det fullständigt kaos med allt folk som skulle hitta alternativa resvägar i rusningstrafik. Man hade hjärtat i halsgropen flera gånger när man undrade om man skulle hinna till Ljusteröbussen i tid. Då gick det bara ett par bussavgångar hem på kvällen och det var lång tid emellan avgångarna. När man väl kommit med bussen var det dags för nästa stressmoment, skulle vi hinna till färjan i tid.
Även Anders, som tidigare var yrkeschaufför, är väldigt glad över pensionen nu. Vi njuter över detta i fulla drag, även om vi nu inte är ute med husbilen.
Här är en sommarbild på Ljusteröfärjan.
Som tur är så klarar den sig även idag galant i isen. Det var väldigt längesedan som det var så mycket is i färjeleden. För längsedan fick färjorna ta sats och "stampa" sig fram i isen för att komma till fastlandet. Det hände även att de fick ställa in turer. Men nu har de mycket modernare färjor som tur är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar