Så var det dags för skolavslutning. Vårt barnbarn (minstingen) gick ut 9:an, det innebär att dom lämnar Ljusterö skola som alltid är nostalgiskt. Förra året lämnade brorsan Ljusterö skola.
Den här glada trion klasskamrater har att se fram emot en resa till Grekland på torsdag, med på resan följer två av mammorna och en moster till en av tjejerna. Vi hoppas att dom får det riktigt mysigt där.
Ute på kyrktrappan blev det ett riktigt kramkalas, många tårar blev fällda.
En riktig överraskning bjöds vi på när barnbarnet sjöng solo tillsammans med en klasskompis, kompisen spelade även piano till. Tyvärr så blir inte bildkvaliten den bästa när man fotar i kyrkan, dom stora fönstren i bakgrunden ställer till det.
Igår fick vi åka till veterinären igen med Alonso, hans ögon har inte varit ok sedan i fredags då dom spolade tårkanalerna. Han har varit väldigt ljuskänslig och har inte velat gå ut någon längre stund i solljust, då blir man ju lite orolig och ringde till veterinären för att höra vad det kunde bero på. Rådet vi fick var att åka in till den veterinären som han var hos i fredags. Där fick vi lugnande besked, Alonso hade fått smärtstillande droppar vilket i sällsynta fall kunde göra att pupillerna blev förstorade en längre tid efteråt. Förhoppningsvis kommer det att ge med sig efter ytterligare någon dag och vi behövde inte vara oroliga, vi tycker redan att det ser bättre ut idag. Såret efter kastreringen ser jättebra ut, han har redan sluppit från kragen.
Visst är det något speciellt med skolavslutningar. En ny fas i livet för alla unga. Och alla resor, inte kunde vi åka på någon utlandsresa när vi gick ur skolan, men det tar vi igen nu med husbilen :-) Tur att det finns vetrinärer för våra fyrbenta älsklingar.
SvaraRaderaDå hade ni en högtidsdag idag. Kom det någon stolt tår? Jag hade alltid lätt för tårar i sådana situationer, även om jag fick förmaning innan att låta bli.
SvaraRaderaHoppas att det ordnar sig fort för Alonso.
Ha dé!
Elisabeth, jag var stolt som en tupp, nej jag menar höna. Tårarna fanns mest hela tiden i ögonen, så fort jag såg att ungdomarna blev rörda så blev jag lika rörd. Till och med vår son fick låna näsduk av mig, han visste inte heller att dottern skulle sjungaa.
SvaraRaderahär i Åstorp är det skolavslutning på fredag, den ser vi fram mot både jag och barnen, tyvärr kan jag inte vara med mina egna i kyrkan då deras och min krockar i tid detta år. pappa får följa med dem ensam denna gång, skulle kännas konstigt att låta min egen klass stå utan "fröken" på deras första skolavslutning.
SvaraRaderaHoppas Alonso är bättre i ögonen snart
Det är något speciellt med skolavslutningar och visst är det svårt att hålla tillbaka tårarna. Vilka prinsessor på bilderna! Hoppas Alonso kryar på sig snart!
SvaraRaderaDet är speciellt med skolavslutningar, Den blomstertid nu kommer, sjunger barnen och tårarna på oss äldre rinner en strid ström nedför kinderna,det är en härlig påminnelse om vår egen barndom. Vi åker till Västervik på fredagmorgon och deltar i våra barnbarns avslutning, den älsta 13 år skall hålla tal i kyrkan inför alla och det känns stort. Vi har ju bara 5,5 mil dit nuförtiden! Vi hoppas av hela vårt hjärta att lille Alonso piggar på sig. vi riktigt längtar att få träffa honom och er också naturligtvis. Massor med kramar ifrån oss här i Figeholm
SvaraRaderaVilken fin överraskning!
SvaraRaderaHoppas Alonsos ögon blir bra snabbt nu då.