I år var barnbarnens kusin med och firade jul, han är bara 5 år. Då måste man naturligtvis ha en tomte som kommer på besök. I år föll lotten på mig, Birgitta, att vara tomte. Alonso var den förste som kom fram till tomten, undrar vad det berodde på? Han undrade nog varför matte hade så mycket kläder på sig och varför hon pratade så konstigt. Den lilla kusinen anade som tur var ingenting, han tror benhårt på tomten.
När det sedan delades ut julklappar blev Alonso fundersam igen, när kommer mina klappar?
Till slut fick han sitt paket, en boll, den bet han sönder på några minuter. Det gick till och med fortare än när han bet sönder den fina presenten som vi köpte till hans födelsedag i Benidorm. Alonso har en boll som han inte lyckats bita sönder men den har matte gömt för tillfället, dock är den så bra gömd så ingen av oss hittar den tyvärr.
Tala om att bli avslöjad! :-)) :-))
SvaraRaderaHa en fortsatt skön helg!
Inger och Ingemar
Jag hade också önskat att vi haft tomte, trots att våra tvåbenta barn är stora men ingen ville vara tomte så det blev bara klapputdelning.
SvaraRaderaUndrar vad Alonso tänkte.
En julafton, när vår kära Brownie levde, klädde jag ut mig till tomte med skägg och luva och allt. Brownie tog en sådan jättesats att jag höll på att fara baklänges, slet tag i skägget, bet mig rakt igenom överläppen så blodet forsade, "Du sa inte försöka lura mig, det är du Husse" sa hon...
SvaraRaderaModigt av Alonso att komma först, fram till tomten alltså ;-)) Den (Hund) näsan lurar man inte förstås!
SvaraRaderaTur att Alonso inte pratar!
SvaraRaderaHa dé gott!
Matts, det måste ha varit en härlig syn men det kan inte ha varit något vidare för dig. Ha ett riktigt Gott Nytt År.
SvaraRadera