Vårt husbilsliv

I vår blogg kommer vi att berätta om våra resor med vår husbil och hur livet ter sig däremellan. Det är roligt om ni vill lämna en kommentar till våra inlägg. Själva tycker vi det är kul att läsa andras reseberättelser och om deras liv med husbil respektive husvagn. Man får alltid tips och inspiration genom att titta in på alla fina bloggar som finns på nätet.

tisdag 18 september 2012

Bättre sent än aldrig

Det har varit lite dåligt med uppdateringar sedan vi var i Borås på Supermototävling. Efter att vi varit där förvärrades Anders mammas tillstånd. I början på september somnade hon stilla in. Hon blev 95 år, fram till hon var cirka 90 år var hon kry och klar i huvudet och bodde hemma, det är inte alla förunnat. De sista åren har hon bott på ett äldreboende. Sedan hon gått bort har det varit mycket som ska ordnas.

Söndagen den 9:e september var det dags för SM-deltävlingen i Eskilstuna för barnbarnet. Eftersom vi hade en verkstadstid bokad hos Forsbergs Fritidscenter i veckan efter passade vi på att ta en omväg via Eskilstuna för att närvara vid tävlingarna.


Självklart var Alonso med i depån, förutom farfar, farmor, mormor och morfar, även om Alonso i det här fallet mest var intresserad av godistallriken.


På plats var även konkurrentkompisen Kevin med detta ståtliga ekipage. I år har han deltagit i flera europamästerskap utomlands och det går riktigt bra för honom.


Parkerad bredvid Max står teamkompisen Fredrik Eriksson, hans 5 åriga son har även han en supermotardhoj med samma nummer som sin far. Han får nog dock vänta några år med att tävla, men visst är den gullig hojen?


Max var ordentligt taggad inför tävlingarna.


Här står Max och Kevin och taktiksnackar i "waitingzon".


Farmor är alltid lika nervös när starten går.  I första finalen kom Max 3:a, i andra finalen kom han 5:a och slutade totalt i denna tävling som 4:a. Kevin slutade som 5:a. Inför sista deltävlingen, som går av stapeln i Sala i helgen, ligger han på en 5:e plats totalt men det är ganska tight i täten så han kanske kan avancera någon/några platser, vi håller tummarna.

video

Efter tävlingarna ville vi inte åka så långt, färden gick därför till ställplatsen i Askersund. Vi tänkte att där står väl inte många en söndakväll men ack vad vi bedrog oss, det var nästan fullt. De flesta som stod där hade visst varit på husvagnsmässan i Jönköping och passade på att övernatta där på väg hem. Askersund är alltid lika bra att stå.

Dagen efter åkte vi mot Ulricehamn, där hade vi läst om att det skulle finnas åtminstone två ställplatser. Den här ställplatsen ligger väldigt fint nära vattnet och med mycket fina promenadvägar, det är även gångavstånd till centrum med affärer och dylikt. Husbilsplatserna ligger på en vanlig parkering men i utkanten på parkeringen har man märkt upp platser särskilt för husbilar, totalt 6 stycken. Det är gratis att stå där.


Längst till vänster, vid vattnet, skymtar man servicehuset, där finns toaletter, möjlighet till toatömning samt vatten.


Eftersom vi skulle vara hos Forsbergs tidigt på onsdagmorgon passade vi på att övernatta vid Skutesjön, som är en riktigt fin ställplats. När vi kom dit höll dom dock på med dräneringsarbeten, det hade regnat otroligt mycket där enligt värdfamiljen, så vi fick stå på en lite provisorisk plats men det var helt ok. Det finns servicehus med all tänkbar service. Värdfamiljen som även äger stället, vars husbil skymtar i bakgrunden, var mycket trevliga och serviceminded. Det fanns jättefina promenadvägar så vi passade på att gå en långpromenad med Alonso och hittade dessutom lite svamp under promenaden.


Här ser man i bakgrunden dom fina gräsytorna som man normalt står på. Det finns kapacitet för att ta emot mycket husbilar då det även finns en stor fotbollsplan bredvid som man även kan utnyttja.


Så var det då dags för besöket hos Forsberg. Vi hade i somras fått ett ordentligt stenskott som sedan spred sig vidare och det hade bildats sprickor i rutan. Vid kontakt med olika glasfirmor runt Stockholm som inte verkade intresserad av att byta rutan bestämde vi oss för att åka ner till Forsbergs och få det gjort, rutorna kommer från Concorde i Tyskland. Bytet görs i Forsbergs lokaler men utförs av glasmästare som Forsbergs anlitar, vilket innebär att dom är vana att byta rutor på husbilar. Men det var lättare sagt än gjort, dom hade tre rutor på lager men det visade sig att de inte stämde med måtten på den gamla rutan riktigt. Dom försökte att sätta dit den första rutan men kunde konstatera att den inte satt som den skulle i framför allt övre hörnet, dom provade då med nästa rutan men inte heller den var ok, dom fick till och med kalla in två glasmästargubbar till med det var tji. Eftersom den gamla rutan gick sönder när dom tog ut den kunde dom inte sätta tillbaks den, i väntan på en annan ruta, utan vi har nu en ruta som passar väldigt dåligt. Forsbergs har  lovat att dom ska fixa fram en ruta som passar via Concorde och vi planerar nu att åka via dom när vi ska söderut.


Efter en heldag på Forsbergs orkade vi inte åka hela vägen hem utan stannade till vid ställplatsen i Gränna. Där passade vi även på att proviantera lite, våra små snuttisar är alltid lika intresserad av var husse eller matte tar vägen. Lilla "Grålle" har fått en egen liten hylla till sig, man kan via hennes sele sätta fast henne i säkerhetsbältet så hon inte kommer någon vart om man till exempel skulle behöva bromsa hårt, Alonso sitter bältad i knät på matte.


I helgen går som sagt sista SM-deltävlingen, den här gången är vi inte på plats eftersom vi har mycket bestyr med begravning innan helgen. Vi får därför följa den via Amigoo istället, där man kan se tiderna live via nätet.

7 kommentarer:

  1. Att mista anhöriga är alltid tungt, men hon fick ändå ett långt liv och slipper nu att plågas.
    Sm-deltävlingarna var väl desto roligare att engagera sig i. Barn och barnbarn är ju kul att supporta. Jag har haft mitt här idag, 16 månader, och även i den åldern är det trevligt om än annat innehåll. Ha dé!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja bebisåren var fantastiska, jag kommer ihåg när man bara snusade och snusade på bebisarna...

      Radera
  2. Tråkigt att läsa om Anders mamma ! Jag (Bosse) miste min far när han just fyllt 91 år. Han var otroligt pigg fram till ett halvår innan han somnade in i sin bostad.
    Min far och mor reste varje sommar med personbil ner till Italien och tillbringade alltid lång tid där efter pensioneringen. Den sista resan ner till Italien gjorde dom med sin personbil när båda var fyllda 86 år - ganska fantastiskt tycker vi !
    Vi håller båda tummarna inför finalracen till helgen och hoppas att Max visar konkurrenterna vart skåpet ska stå...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tänk om man kunde åka söderut fortfarande när man är 86, det vore nåt det....

      Radera
  3. Beklagar och beundrar er gamla släktings bortgång, tänk om man får vara med såå länge o dessutom vara kry!

    Nu håller vi tummarna, för ert bb och för våra bb. Själva drar vi till Värnamo + Helsingborg för MX serietävl div 1, tumhållning för att dom ska klara sig kvar i div 1 blir det såklart (en deltävl kvarstår dock i okt. Vi kör söderut i mån skiftet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi håller tummarna för era MX-killar också. Vi vet inte när vi kommer iväg, bouppteckning först och sen vindrutan..... få se om och när vi ses......vore kul att träffas igen. Vi ser fram emot Wooken.

      Radera
  4. Beklagar sorgen som ju alltid finns där, men hon fick ju ändå ett långt och innehållsrikt liv.
    Kram!

    SvaraRadera