Idag är Alonso 16 veckor, har varit matte och husses lilla trasselsudd i 6 veckor nu. Han har utvecklats mycket på den tiden. Det man främst ser det på är hans sätt att springa och skutta omkring. I början fick vi lyfta honom upp och ner så fort det var den minsta höjdskillnad. Nu hoppar han ner från soffor och stolar hur lätt som helst. Han springer även upp och nerför trapporna vid förstukvisten. Trapporna inne har han ännu inte lärt sig att gå i, vi har grindar där, det är öppna trappsteg så vi är lite rädda för att han ska snubbla och ramla ner, han får vänta ett tag innan han får prova på det. Stora snödrivor kravlar han sig upp på och åker kana nerför, det tycker han är kul. Idag tog han ett jättesprång, han stod på plogvallarna vid vår väg och blev så glad när han såg husse så han tog ett jättesprång från snövallen och över vårt staket och landade i snödrivan på tomten.
I början var Alonso för jäklig att bita i allt och alla, varken fingrar, byxor eller fötter fick vara ifred för hans sylvassa tänder. Det hjälpte inte hur många gånger man sa "nej" han lyssnade inte. Till slut tog vi till knepet att släppa några nycklar i golvet samtidigt som vi bestämt sa nej och vips så lyssnade han och slutade bita. Nu är han en helt annan kille det räcker med att man säger nej om han får för sig att bita igen, men det händer inte så ofta nu.
Alonso har inte blivit rumsren än. Vi rastar honom meddetsamma på morgonen, efter maten, efter han sovit på dagen och efter att han lekt mycket och innan vi ska gå och lägga oss. Han är jätteduktig och håller sig på natten men på dagen kan det misslyckas. Man får ha stenkoll på honom och titta om han börjar att nosa omkring eller ställer sig vid dörrarna då måste man fort släppa ut honom. Jag tror att det är svårare när man vistas på två våningar, då kan han ju inte ställa sig vid dörren och har väl inte riktigt fattat det där med trappen ner för att komma ut. Men det blir bättre och bättre för varje dag.
Idag har det varit sol men ganska kallt, cirka 6-7 grader kallt.