Igår fyllde Alonso 3 månader, det och 65-årsdagen passade vi på att fira med familjen. Alonso satt så stolt i soffan tillsammans med barnbarnen.

Alonso är en riktig cirkusclown, vilket Pia uppfödaren även talade om för oss när vi hämtade honom, bland annat så gillar han att balansera på armstöden till soffan.

Han älskar att vara ute i snön. Det är lite problematiskt att veta om han är kiss- eller bajsnödig när han ställer sig vid dörren eller om han bara vill ut och leka, ofta lurar han oss och vill bara ut i snön och skutta.

På verandan har vi snöhögar som är så stora att dom går högt över midjan på oss, där gillar Alonso att klättra.

Han är ju så lätt att han kan "gå på" snön, det som är lite pirrigt är om han går där det är djup snö och vi inte har koppel på honom då kan det vara svårt att själv gå dit och hämta honom, man kan fastna i den djupa snön. Men det är Alonso ovetande om, han bara skuttar på och njuter.

Här är ett litet smakprov på hans skuttande.
Idag blev det ett litet genombrott i relationen katt - hund. Vi skulle äta pasta med lövbiff, när jag putsade köttet så fick lilla kissen en liten smakbit, hon blev då så distraherad att Alonso fick komma och nosa på henne och hon gjorde ingenting. Dom har även legat väldigt nära varandra i soffan och det har gått bra. Jag tycker att det ser lovande ut inför kommande kompisskap.
Det har snöat lite idag, blev till att ta fram skrapan igen, men det har varit töväder så lite har det även droppat ifrån taken.