Vårkänslor

Idag är det riktigt vårlikt, sol, blå himmel, vindstilla, 8 grader varmt i skuggan och fåglarna kvittrar för fullt. Det här är grannens tomt.

Alonso och jag får ta korta promenader nu eftersom han har besvär från sitt bakben. När vi var hos veterinären kände hon på knät och sa att han hade ett glapp i knät som gjorde att det hoppade ur led ibland, hon angav också att det skulle vara medfött. Hon tyckte inte att det behövdes röntgas utan sa att vi skulle sätta upp en tid för operation. Dom hade en operationstid redan nästa dag, kostnaden skulle vara runt 15000 kr. Det man är lite fundersam över är om veterinärerna har för lite att göra.

När vi kom hem tog vi reda på lite mer om hundars knäbesvär, pratade bland annat med Alonsos uppfödare. För att konstatera att Alonso har ett medfött glappt knä bör man göra flera undersökningar och då utav specialister, veterinären som undersökte honom var ingen specialist. Det högst troliga är att han har fått sina besvär efter den "vurpa" han gjorde hemma på golvet, lika som när vi stukar oss. Om man som människa skadar sig så får man ju inte en operationstid omedelbart utan närmare utredning av specialist om man inte från början ser att det är en riktigt allvarlig skada. Alonso ska därför ta det lite lugnt ett bra tag framöver, om han sen fortfarande har besvär så tar vi kontakt med en specialist.

Alonso tycker det är trist att gå i koppel, därav den bedjande blicken.

Det finns ju så mycket spår som han vill springa och kolla upp.

Husbilen känner nog också att det kryper i "kroppen", undrar nog varför han måste stå stilla så länge när det nu verkar vara skönt väder.

Men det dröjer nog bara någon månad så är han på rull igen.

Husbilar är bra till mycket

Igår var vi upp till torget för att handla lite. Mitt på torget stod den här husbilen parkerad. Va smart att inreda en husbil till blodgivarbuss.

Igår var det även dags för årets pimpeltävling. Vädret var inte det bästa och isen var för osäker för att gå ut på så pimplandet fick ske från bryggorna. Tyvärr fick jag ingen bild på det. De som inte ville fiska kunde ta sig en tur på den här lilla fina hästen isället.

Det ligger fortfarande en massa is i farleden. Den här bilden tog vi från bilen på färjan.

I fredags var vi hos veterinären för att fixa till klorna på Alonso. Jag berättade då att Alonso har haft lite besvär från sitt bakben efter att han halkat till på vårt hala golv hemma. Veterinären trodde att besvären kom från hans knä och ville undersöka det närmare så imorgon ska vi tillbaka för att eventuellt röntga knät. Det konstiga är att han går och springer som vanligt men ibland när han halkar till med benet så tar han några skutt på tre ben men sen är han som vanligt igen. Det är nog ändå bäst att kolla upp ordentligt vad som är fel. Vi får hålla tummarna på att det inte är något allvarligt.

Nässpray kan vara bra till mycket

Alonso har haft det lite jobbigt nu. Först stukade han till bakbenet i söndags när han höll på och lekte inne. Det verkar inte vara något allvarligt för han har inte ont när vi tar på benet och oftast går han precis som vanligt men om han leker för häftigt så tar han några steg efter det på tre ben. I onsdags var han till veterinären och fick rabiesspruta och det var ju inte heller något kul. Till råga på det råkade vi klippa honom i pulpan. Han avskyr när vi klipper klorna och försöker hela tiden slita sig loss. Så här i efterhand kan vi konstatera att det är vårat fel att han inte gillar det. Vi skulle ha klippt honom ofta när han var liten valp så han fick vänja sig vid det från början, det är lätt att vara efterklok.

Hur som helst började det att blöda rejält efter att vi klippt i pulpan. Jag hade läst att potatismjöl var bra för att stoppa blodflödet så vi vräkte på potatismjöl, vi hade potatismjöl över hela golvet, men det hjälpte inte. Jag googlade då på "klippa i pulpan" och hittade ett tips om att man kunde spruta på nässpray. Som tur var hade vi nässpray hemma så det testade vi, och tack och lov så hjälpte det. Nu får vi ta det lite försiktigt med promenader dels för hans stukade ben och den skadade pulpan.

Inatt kom det ytterligare snö, nu har vi snart lika mycket som förra vintern. Enligt väderleksprognosen ska det tydligen bli plusgrader snart, det ser vi fram emot.

I helgen är det husvagns- och husbilsmässa, vi har ännu inte bestämt om vi ska gå på den. Det hade varit kul att få höra på Tina Thörner.

Alla hjärtans dag

Vi önskar alla bloggläsare en riktigt mysig "Alla hjärtans dag". Hoppas ni får många pussar och kramar.

Vi passar också på att gratta vårt äldsta barnbarn som fick sitt efterlängtade körbevis i fredags. Förrförra söndagen fyllde han 18 år och knappt en vecka efteråt kunde han köra bil själv för första gången, det tycker vi är strongt.


Vi hoppas dock att det dröjer ett tag innan han kör racerbil.

Imorgon är det dags för Alonso,s påfyllning av rabiesvaccin. Den här gången tar vi en 3-årsspruta.

Mycket att titta på

Alonso gillar att sitta eller ligga i fönstren och titta på alla fina djur som kommer till oss, det här är favoritplatsen på nedervåningen. Han blir så till sig när han får syn på något och ofta börjar han då att "yla"....

då går det så här....

Filmen är tagen med min nya mobiltelefon och jag har inte riktigt kommit underfund med den ännu därav det konstiga formatet på filmen.

Här är favoritplatsen på övervåningen.....

idag fick han syn på dom här tre rådjuren, en står på vägen och dom två andra vänder baken till i skogen.

Imorse när vi vaknade var det 17 minusgrader, då blev det ingen lång morgonpromenad fast solen sken så fint mellan träden i skogen.

Här kommer Alonso i full karriär.

"Nej matte nu fryser jag så vi går in."

Nej nu får det sluta snöa.

Nu har det snöat i flera dagar, vi vill inte ha mer snö det räcker nu. Snart är det lika mycket snö som förra året. Enligt väderleksprognosen ska det bli över noll grader snart, det ser vi fram emot.

Det är bra att bo grannar med närmsta familjen. Deras katter vill ofta gå ut på morgonen, ibland vill dom inte gå in när mattar och hussar åker till jobb och skolor. Då är det bra att gammelmatte och Alonso kan släppa in dom när vi går vår förmiddagspromenad. Ofta sitter då lilla tjejen, jag hon är visserligen inte så liten, på farstukvisten men killen är ofta ute i skogen. Visst är "lilla" katten jättefin, svansen är helt underbar. Alonso och katterna går jättebra ihop, enligt rasstandarden sägs den här rasen gå väldigt bra ihop med andra djur och då särskilt hundar. Fullvuxna kan dom bli riktigt bamsiga, en hanne kan väga runt 10 kilo, jag tror deras pappa vägde 11 kilo. Nu är dom vaccinerade och har fått pass så nu är dom redo att följa med familjen på utlandsresor med deras husbil.

För övrigt händer inte så mycket här hemma, projektet med omtapetsering av sovrummet fortskrider i sakta mak, det är skönt att inte behöva ha bråttom. Vi har börjat att trivas riktigt bra i vårt gästrum.

Snart måste vi börja ta itu med att laga det som gick sönder på husbilen på vår förra resa, förhoppningsvis var det bara grenrörspackningen och delarna till det har vi inhandlat på Iveco i Järfälla. Nu måste det bara bli lite varmare för att det ska gå att mecka.

Innan vår färd söderut sysselsätter vi oss med att läsa alla bloggar från dom som är på varmare breddgrader. Till nästa vinter måste vi allvarligt fundera på om även vi ska stanna längre i södern än de tre månader som vi var förra året.

Idag grattar vi vårt barnbarn som fyller 18 år

Ett fyrfaldigt leve för vår bästa kille!!!

I alla fall mindre snö än förra året.

Förra vintern hade vi otroligt mycket snö. Man får vara tacksam att det inte är lika mycket i år, inte än så länge i alla fall.

Alonso som var liten valp förra vintern, han är född i oktober 2011, hade det jättejobbigt när han skulle ta sig fram i drivorna.



Han älskar snön men även en liten lekfull valp kan bli trött. Se så söt han var då, men han är fortfarande vårt söta lilla troll.

Vårt hus var stundom alldeles igensnöat.

Snön låg i stora drivor, vår häck på gången in till entrén syntes inte i snön.

Mycket skottande blev det.

I år ser det betydligt bättre ut.

Även om det är lite snö så längtar vi tillbaks ner till Spanien igen. Så här skönt hade vi det sista november i Calpe. Alonso måste kisa med ögonen för all sol. Kanske vi ska köpa solglasögon till honom till vi åker nästa gång, förhoppningsvis är det inte så många veckor dit, snart kan vi nog börja nedräkningen.