Att gå just den här vägen väcker många minnen till liv. Det var vår favoritstig när vi hade vår första hund Jesper. Jesper köpte vi när vi flyttade ut till ön 1973, då var vårt minsta barn bara 1 år.
Här har Jesper placerat sig bra mellan barnen.
Han älskade att bära stora grenar/stockar som han hittade i skogen. (Bilderna är inte av bästa kvalité för jag har scannat in dom.)
"Mysiga vägen" var även vår svarta katts promenadväg när hon begav sig till åkrarna för att leta efter möss och råttor. I höstas blev hon sjuk och vi fick avliva henne.Efter att vi kommit hem la sig Alonso för att vila på kökssoffan.
Åh vad gott med en stund på soffan efter promenaden!
SvaraRaderaDet är jobbigt med korta ben! En välbehövlig vila. Ha dé!
SvaraRaderaTotal avslappning!med all rätt, efter en skogsprommenad. Kramizar till er
SvaraRaderapust..välbehövlig vila ser det ut att vara efter en promenad genom skogen
SvaraRadera